Symtom presenteras av patienten som om de berodde på fysisk sjukdom i ett system eller ett organ som helt eller delvis står under autonom innervation och kontroll såsom kardiovaskulära, gastrointestinala, respiratoriska och urogenitala system. Symtomen är vanligtvis av två typer, men ingen av dessa tyder på någon kroppslig sjukdom i det system eller organ som symtomet hänförs till. Den ena symtomtypen utgörs av objektiva tecken på ökad autonom aktivitet såsom palpitationer, ökad svettning, rodnad och skakningar samt uttryck för fruktan och oro över möjligheten att ha drabbats av en kroppslig sjukdom. Den andra typen är subjektiva klagomål av ospecifik eller föränderlig natur såsom flyktiga smärtor, brännande känslor, tyngdkänsla, stramhet och uppblåsthet, vilka av patienten hänförs till ett specifikt organsystem.